May 20, 2026
Sedan den 1 januari 2026 måste alla privata tandvårdskliniker i Sverige ha tillstånd från IVO för att få bedriva verksamhet. Här går vi igenom vad den nya tillståndsplikten innebär i praktiken, vilka krav som ställs och vad som faktiskt avgör om en ansökan blir godkänd.
Sedan den 1 januari 2026 krävs tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för alla privata vårdgivare som yrkesmässigt bedriver tandvårdsverksamhet. Reglerna har gällt i fem månader.
Trots det har endast omkring 60–80 av Sveriges cirka 2 400 privata tandvårdsorganisationer ansökt om tillstånd. Det är en siffra som säger mycket om var tandvårdsbranschen befinner sig just nu.
Förändringen är redan här. Oavsett hur man som klinikägare ser på utvecklingen är anpassning inte längre ett val, utan en förutsättning för att kunna fortsätta bedriva verksamhet.
I praktiken berörs nästan alla privata kliniker i landet, oavsett storlek. Det spelar ingen roll om verksamheten drivs som enskild firma, fåmansbolag eller inom en större koncern. Tillståndet är kopplat till vårdgivarens organisationsnummer, inte till lokalerna eller personalen.
Privata vårdgivare som hade påbörjat sin verksamhet och var registrerade i IVO:s vårdgivarregister före den 1 januari 2026 omfattas av en övergångsbestämmelse. De har fram till den 3 januari 2029 på sig att ansöka om tillstånd. Under denna period får verksamheten fortsätta bedrivas utan tillstånd, och om ansökan lämnas in före tidsfristen får verksamheten drivas vidare tills ärendet har prövats slutligt.
För den som däremot köper en befintlig verksamhet eller startar en ny mottagning gäller inga undantag. Då måste tillstånd finnas på plats innan verksamheten får påbörjas.
Prövningen är omfattande. IVO granskar hela ägar- och ledningskretsen, inklusive styrelseledamöter och personer med ett väsentligt inflytande över verksamheten. Bedömningen handlar både om lämplighet och om det finns tillräcklig kunskap om de regelverk som styr verksamheten, samt om de ekonomiska förutsättningarna är tillräckliga för att bedriva tandvård långsiktigt och ansvarsfullt.
Insiktsprövningen delas in i tre delar:
Kunskapen behöver inte finnas hos varje enskild person i ledningen, men den ska sammantaget finnas representerad inom ägar- och ledningskretsen.
Utöver prövningen av ägare och ledning bedömer IVO också om verksamheten har förutsättningar att uppfylla kraven på god och säker tandvård. Det innebär bland annat att kliniken måste kunna visa upp ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, ändamålsenliga lokaler, fungerande hygienrutiner och att personalen har rätt kompetens för verksamheten.
Ansökan skickas in till IVO via särskild blankett. En och samma ansökan kan omfatta flera mottagningar, förutsatt att de bedrivs under samma verksamhetschef. Avgiften är 30 000 kronor per ansökan, oavsett hur många mottagningar som ingår.
En e-tjänst för ansökan är under utveckling och väntas lanseras under 2026. Samtidigt träder nya föreskrifter kopplade till tillståndsplikten i kraft den 1 juni 2026.
Att bedriva tillståndspliktig verksamhet utan giltigt tillstånd är olagligt. IVO kan då besluta om förbud mot verksamheten, och kliniken riskerar även att uteslutas från det statliga tandvårdsstödet. I förlängningen kan överträdelserna också leda till rättsliga åtgärder och åtal.
Det är lätt att underskatta omfattningen av det som IVO faktiskt efterfrågar. Ansökan omfattar 33 sidor fördelade på två formulär. Det handlar inte om en enkel registrering eller administrativ formalitet, utan om en genomgripande granskning av hela verksamheten.
Prövningen är långt ifrån en formalitet. IVO ska bedöma om kliniken har förutsättningar att bedriva en god och säker tandvård – och hela bedömningen bygger på dokumentation.
Det handlar om att kunna visa att verksamheten bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, att lokalerna uppfyller gällande krav, att hygienrutiner är etablerade, att personalen har rätt kompetens och att det finns strukturer för fortbildning och kvalitetsarbete. Ansökan ska dessutom kompletteras med lokalritningar och övriga handlingar som IVO efterfrågar.
Om något saknas begär IVO kompletteringar. Dröjer svaret för länge kan ärendet avslutas utan prövning och ansökningsavgiften på 30 000 kronor återbetalas inte.
Att detta inte bara är en teoretisk risk illustreras av att den enda hittills kända avslagsorsaken handlade om just saknade bilagor. Det räcker alltså inte att verksamheten fungerar väl i praktiken. Det måste också kunna dokumenteras och visas upp för IVO.
En klinik som redan har ordning på sitt kvalitetsarbete, sina rutiner och sin dokumentation har ett tydligt försprång i prövningsprocessen. Den som saknar den strukturen riskerar däremot att hamna i en omfattande och stressig kompletteringsprocess – eller i värsta fall få avslag på sin ansökan.
Och kraven upphör inte när tillståndet väl har beviljats. Tvärtom innebär tillståndsplikten ett löpande ansvar för verksamheten. Kliniken måste kontinuerligt bedriva egenkontroll, dokumentera avvikelser och varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Det är skyldigheter som gäller oavsett om IVO genomför tillsyn eller inte. Just brister i det systematiska och löpande kvalitetsarbetet är också det som tillsyn ofta identifierar.
För många kliniker ligger den verkliga utmaningen därför inte i att uppfylla kraven i sig, utan i att kunna visa att de uppfylls – kontinuerligt, strukturerat och på ett sätt som håller vid en granskning från IVO.
Deadlinen för befintliga kliniker är januari 2029. Det kan låta som gott om tid, men ansökningsprocessen kräver omfattande förberedelser och IVO kan i dagsläget inte ange någon genomsnittlig handläggningstid.
Ju mer komplex verksamheten är, desto längre kan prövningen ta. En ofullständig ansökan riskerar dessutom att leda till omfattande kompletteringar, ytterligare förseningar eller i vissa fall att ärendet avslutas helt. De kliniker som redan nu börjar strukturera sitt kvalitetsarbete, sina rutiner och sin dokumentation skaffar sig ett tydligt försprång. De som väntar riskerar däremot att behöva göra samma arbete under tidspress – med ökad belastning, större osäkerhet och högre risk för misstag som följd.
Muntra arbetar just nu med ett kvalitetsledningssystem, Muntra QMS, som byggs direkt in i journalsystemet och är utvecklat för att göra just den här delen av arbetet betydligt enklare. Mer information om det kommer längre fram.
Få senaste nytt från Muntra – produktuppdateringar, artiklar och branschnyheter direkt i inkorgen.
Sedan den 1 januari 2026 måste alla privata tandvårdskliniker i Sverige ha tillstånd från IVO för att få bedriva verksamhet. Här går vi igenom vad den nya tillståndsplikten innebär i praktiken, vilka krav som ställs och vad som faktiskt avgör om en ansökan blir godkänd.
En AI-baserad receptionistfunktion är inte en chatbot som svarar på enkla frågor. Det är något mer praktiskt än så, och det används redan på kliniker idag.
Hur Muntra skapar världens första AI native journalsystem och vad det innebär för din klinik
Röststyrning i tandvården är inget nytt. Det nya är att AI äntligen förstår sammanhang. Först nu har tekniken tagit steget från idé till praktiskt stöd i klinikens vardag.
Muntra och Dentify har ingått ett strategiskt partnerskap där Dentifys teletandvårdsplattform integreras med journalsystemet Muntra. Genom integrationen får tandvårdskliniker möjlighet att erbjuda videokonsultationer, digital uppföljning och säker patientdialog, med bokningsflödet direkt kopplat till Muntra.
Årets mässäsong har varit en av våra mest intensiva och givande hittills. Muntra har deltagit på flera av Nordens största tandvårdsevent och mött hundratals kliniker och branschkollegor.
Se Muntra journalsystem i action på en livedemo eller skapa ett testkonto och utforska på egen hand.
